Recension: Fangirl.

Titel: Fangirl.

Författare: Rainbow Rowell.

Förlag: Berghs.

Sidantal: 427.

Handling:

Cath är ett Simon Snow-fan. Att sjruva fanfiction om den otroligt populära karaktären är meningen med livet. Redan som barn uppslukades hon och tvillingsystern Wren av Simon Snow-serien. Det hjälpte dem när mamman försvann ur deras liv.

Nu ska de till samma college och Wren har gjort klart för Cath att hon inte vill att de ska dela rum.Cath är utlämnad till en butter rumskompis vars kille hänger i deras rum för jämnan. Ovanpå detta en lärare i skrivarkursen som tycker fanfiction är skräp, och en snygg klasskompis som bara vill prata om ord. Och så är det pappan därhemma som hon oroar sig för. Han är känslig och skör och ovan att vara utan sina flickor.

Är Cath redo för ett eget liv utan Wren i sin närhet? Och vill hon gå vidare även om det innebär att hon måste överge Simon Snow.

 

 Denna boken har jag köpt två gånger i mitt liv, exakt samma utgåva. Varför? Jag läste den när jag var yngre och hatade den! Jag kom inte igenom den och tyckte det var så tråkig, därför gjorde jag mig av med den. Sedan började jag titta på booktube och hörde så många prata gott om fangirl, så när jag sprang på den på bokrea köpte jag den och läste den igen. Och ny var jag redo!

När jag tog upp fangirl för andra gången i mitt liv så var jag redo att förstå den. Jag blev förälskad i Cath och hennes brinnande intresse för Simon Snow. Jag känner igen mig i att älska ett fandom så mycket att det blir en väsentlig del av ens liv.

Rent språkmässigt blev jag inte blown away av boken, men jag gillade att få hälsa på Cath och hennes universum. Rowell lyckas spegla hur det är att vara tonåring och att känna sig tvingad att bli någon man inte är, för att passa in i normen.

 

 Är du precis som jag en person som lätt blir förälskad i fandom, så kan jag rekommendera att läsa om Cath och hennes liv på college.